Jag har hört om en tid när människor inte behövde frysa ihjäl på gatorna om natten.
Folkhemmet tror jag att det kallades.
Folkhemmet verkar ha stängt nu.
Googlar man Folkhemmet kommer man till en butik som säljer "moderna och prisvärda möbler av hög kvalitet".
Det krävs att kyrkor öppnar upp nattetid för att stadens hemlösa ska få sova under tak.
För Folkhemmet verkar ha stängt nu.
.
Det folkhem du nämner är inte stängt, utan snarare har våra politiker, tjänstemän och frivilligorganisationer blivit dörrvakter in till det trygga hemmet. Det påminner lite om hur kyrkan någon gång i historien
SvaraRadera"avskiljde" människor ur sin församling. Den vidriga människosynen har inte ändrats, även om orden har det. Idag säger vi kanske att bortdefiniera, inte anpassningsbar eller helt enkelt ger människor en "kvasidiagnos".
Om de som idag anser sig själva eller av andra vara utsedda för att hjälpa hemlösa människor inte förstår eller har det trygga hem hemlösa behöver. Och behovet samtidigt kommer i konflikt med den tro eller de riktlinjer myndigheter eller frivilligorganisationer har som uppdrag eller inskrivet i sina stadgar att hjälpa till med. Då blir det inte särskilt enkelt att genomföra hjälpen på det sätt som man själv kanske tänkt sig från början. Antingen får man då ta bort hjälpen eller så får man försöka osynliggöra de som behöver den. Annars får man ge sig in på en lite svårare hantering, det vi brukar kalla för ”anpassning”.
Det som gör anpassningen så svår är just det man inte vet något om. Om inte någon vet något, då kan man förenkla okunskapen genom att dela in den i rätt och fel. Då vet man åtminstone vad som är rätt. Det som är fel brukar man undvika. Man drar helt enkelt ett streck och ställer sig på rätt sida. Om man vill kan man sen placera den som behöver hjälp på fel sida, då kan man påpeka det för den som står där och kräva att den människan skall upphäva skillnaden mellan här och där. Därefter kan man påpeka att det den människan gör är fel, och be den göra något annat. Man kan till och med visa om man står på rätt sida och därifrån fråga lite uppfodrande varför den som står på fel sida inte gör likadant. Så kan man anpassa själva anpassningen till ett annat sätt att anpassa. Det kan man kalla för att omdefiniera målgruppen så att den passar bättre in på själva sättet man kan hjälpa. Den målgrupp som man definierar har man kunskap om. Det ingår i själva arbetet med att definiera.
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
Hej Olle "den yngre".jusst nu har jag en fot här och en fot på den andra sidan ,det kan bli svårdefinierbart vart jag tillhör .Du är bra Olle hoppas du är klar var du står . Kanske flyger du lika högt som jag gör emellenåt..Roligt. :-)
SvaraRaderaRöda Korset alt. Stadsmissionen är ju som det nya Folkhemmet,typ.
SvaraRadera